I söndags (5 feb 2012) skrev Peter Wolodarski i DN och ondgjorde sig över förbundet Allt åt alla, som under parollen "Odla ditt klasshat" ordnat bussresa till Saltsjöbaden, såkallad "överklassafari".
Det var en intressant artikel. Bland annat fick man veta att Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt är son till en läkare, gift med en diplomat och bor på Östermalm i Stockholm. Och alltså skulle kunna bli måltavla för nästa överklassafari.
Peter Wolodarski låter så lugn och saklig. Det är lätt att ryckas med av det han skriver. Till exempel att "Vi har som människor våra roller…" Man är make, far, morfar trafikant, skattebetalare och mycket annat, oavsett vilken klass i samhället man råkat hamna i.
Alla behövs. Alla kan leva sida vid sida utan att bråka med varandra. Man ska inte som förbundet Allt åt alla så split mellan människor…
Wolodarski har fel. Framförallt när han talar om roller.
En roll är något man väljer att spela. En roll är tillfällig, något som man när som helst kan gå ur och glömma bort.
Man har inte valt att vara fattig, arbetslös, bostadslös. Det är en situation som tvingats på en av ett orättfärdigt klassamhälle. Ett samhälle där det finns en överklass som lagt beslag på landets tillgångar och vägrar att dela med sej. En överklass som blir förnärmad när de drabbade kommer med buss och tittar på dem.
Om någon från denna överklass ställer sej på arbetarklassens sida och (som Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt) vill delta i klasskampen för ett mera rättvist samhälle, då bör han vara välkommen.
Då har han en roll. En roll som han frivilligt valt att spela.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar