Lite historia från arbetarrörelsens barndom

Proletären hör till den vänsterpress jag prenumererar på. Den ges ut i Göteborg. Jag skrev i den när en kompis var chefredaktör. När han slutade slutade jag.

Men det fanns också en Proletären som gavs ut i Norrköping under fem år i arbetarrörelsens barndom. Den föddes den 17 februari 1888. Den var fyrspaltig och fyrsidig och kostade fem öre. Låt oss se på lite historia från den tiden.

Det hade gått sju år sedan August Palm kom till Sverige. Strindberg hade blivit åtalad för Giftasnovellerna. Henrik Menander hade skrivit Arbetets söner. Ute i världen hade USA utfört sitt första folkmord, de största indiankrigen var över.

Bråk blev det från början. Axel Danielsson hade skrivit sin berömda artikel "Till världsalltets upphovsman". Den trycktes i alla fyra arbetartidningarna, alltså Socialdemokraten i Stockholm, Arbetet i Malmö, Folkets Röst i Göteborg och Proletären i Norrköping. Sommaren 1889 satt alla fyra chefredaktörerna i fängelse för den sakens skull, men tidningarna kom ut ändå.

När Proletären var ett år 1889 bildades det socialdemokratiska partiet och höll sin första kongress i Stockholm. Där sades många kloka saker, bland annat förordades upprättandet av socialistiska folkskolor.

Sossarnas första kongress avslutades den 20 april 1889. Samma dag föddes Adolf Hitler i Österrike.

I Proletärens andra år blev Eiffeltornet färdigt i Paris. I Sverige infördes metersystemet. En textilarbeterska hade 64 öre om dagen att försörja sej och sina barn på. Proletären beskrev verkligheten ur arbetarnas synpunkt. Man kunde läsa att magister Cederberg slog arbetarbarnen gula och blå, att pastor Johansson betalade småpojkar 50 öre för att få slå dem på bara stjärten och att trikåfabrikör Wiechel rådde sina arbeterskor att gå på gatan om inte lönen räckte till.

Så kom 1890. Selma Lagerlöf debuterade. 400 väverskor gick uti strejk utan vare sig strejkkassa eller fackförening. Proletären stödde dem och rapporterade om försök till strejkbryteri.

Väverskorna strejkade och vann. Det skedde bara några dagar före första maj, den dag 1890 då världens arbetare gick ut i sin första samlade demonstration.

1891 var Proletären tre år gammal. Det var året då den första automobilen syntes i Sverige. Sossarna höll sin andra kongress i Norrköping. Det var där Hjalmar Branting fick majoritet för den parlamentariska vägen. Alla Norrköpings ombud röstade för den revolutionära linjen – och sin tidning Proletären hade de i ryggen.

I Stockholm startade den första socialistiska söndagsskolan med målet att lära barnen genomskåda den religiösa vidskepelsen.

Den första Proletären blev bara fem år gammal. Den las ner 1893. Då hade Skansen invigts i Stockholm. Fröding hade debuterat. Kvinnans giftermålsålder hade höjts från 15 till 17 år.

Och den svenska socialdemokratin hade blivit parlamentarisk.