I går eftermiddag kunde man se ett märkligt
program på teve. Melodifestivalen 1974 i Minnenas television. Tio
tävlingsmelodier, alla med svenska texter, med bara sångarna ensamma på scenen,
helt utan sprattlande dansare och akrobater och irriterande strålkastarspel i
bakgrunden. Så skulle våra bidrag till European Song Contest vara!
Det som vi nu bidrar med har ingenting
med svensk musiktradition att göra. Jag vet inte om musik är programmerad i vår
arvsmassa. Men jag tror att musik och dans skapas som något eget i varje kultur
för att stärka gruppens samhörighet.
Musik har lång historisk tradition. Redan för
50 000 år sedan tillverkades flöjter av ben. Sånger har förmodligen alltid
använts för att underlätta fysiskt arbete. Pråmdragarsånger och marscher känner
vi till. När dagens ungdom rör sig i trängsel till stark diskomusik kanske de
närmar sig grottfolkens extas?
Marschmusik
får soldater att göra saker som de kanske inte skulle göra om inte musiken
varit med. I gospelkörer har förtryckta människor fått utlopp för sina känslor.
Allsång och körsång ger ett starkt lyft i
livet, säger läkaren Töres Theorell i boken Noter
om musik och hälsa. Men vad är det musiken får att hända i kroppen? Det är
skillnad mellan att spela för skojs skull och att livnära sig på musiken.
Vad betyder
musiken för barn? Man har tyckt sig märka att barn som börjar spela instrument
i tidiga år får en bättre matematisk förmåga och även blir bättre i språk. Barn
borde tidigt få lära sig läsa noter.
De flesta av oss mår bra av att plinka piano
eller tralla en stump. Men jag har sällan träffat någon som spelar eller
trallar nån låt från Eurovisionsschlagern. När varje lands artister skippar sin
egenart och försöker tävla i ett engelskspråkigt ingenmansland blir det mesta
likgiltigt och onjutbart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar