tisdag 28 maj 2013

Här drabbar girigheten våra barn!



När besluten om friskolor togs i början av 90-talet var det ingen som diskuterade möjligheterna att göra vinster på att starta skolor. Att skolor skulle kunna drivas av aktiebolag eller ta ut stora vinster diskuterades inte.
I dag är det fem skolkoncerner som kontrollerar cirka 25 procent av friskolemarknaden. De har vardera mellan 5000 och drygt 20 000 elever inom grund- och gymnasieskolan och de äger mellan 28 och 100 skolor vardera. Den sammanlagda vinsten i dessa koncerner var på cirka 200 miljoner kronor under 2009. Utöver dessa koncerner finns det många andra skolbolag som gör goda vinster.
Anledningen till att skolor har blivit attraktiva för riskkapitalbolag är att verksamheten är konjunkturokänslig och förutsägbar. Stat och kommun betalar ut bidragen i förskott och kapitalbindningen är minimal. Redan efter ett par tre år räknar skolbolagen att en ny skola ska gå med vinst. Vilka branscher kan konkurrera med det?
Friskolorna ligger generellt sett lägre i lärartäthet än kommunala skolor. Sedan kan en fristående skola också spara in på annat. Jämfört med kommunala skolor lägger friskolorna även mindre pengar på skolbibliotek, yrkesvägledare och elevvård till exempel. Och så sparar de in på skolgårdar, har vi sett på teve. Poeten Ove Klinthäll har noterat det:

Ännu en sak friskolan är bra på:
Ungarna slipper en lekplats att va på.
Barnen får lekskolans hjälp att betvinga
sin osunda lusta att hoppa och springa.

Vänsterpartiet är motståndare till friskolor. Och sossarna? Ånej! Socialdemokraterna gör bedömningen att de skulle skadas i Stockholm – där väldigt många föräldrar har barn i friskolor – om partiet kan framställas som friskolemotståndare.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar