tisdag 16 juli 2013

Kära hälsningar och kram från Bill



Dagens dikt hittar jag bland mina gamla papper. Den är från Vietnamkrigets tid, alltså från före 1975. Vi skrev mycket på den tiden och jag tror inte den här blev publicerad nånstans. Nu kan den kanske fungera som en liten historielektion:

Kära mamma, jag mår så illa
Jag har mördat tio barn i dag
Det är faan, hur man försöker
tar det månader innan man blir van

Hur mår pappa? Han blir väl bra nu
från sin njurstensoperation i vår?
Ja jag tänkte just på hans mage
när jag skar upp en gammal man i går

Och lilla Lizzie, går hon i skolan?
Ja vi brände just en skola härom dan
Och den sista lilla eleven
ja hon likna lilla Liz som fan

Det här kriget drar ut på tiden
men vi bombar allt vi kan från skyn
Tacksamheten slår emot oss
ifrån hororna där inne i byn

Vi ska rädda det här landet
ifrån kommunism och jämlikhet
Hälsa alla dom därhemma
att jag gör min plikt mot Gud och er

Ja nu har jag inte tid mer
för jag har ett litet uppdrag till
Men jag tänker på er ständigt
Kära hälsningar och kram från
– BILL

Som sagt, en liten historielektion. Tiden har gått – och den tidens krigsförbrytare fortsätter sin verksamhet nu på andra håll i världen. Det finns flera visor att skriva.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar