fredag 2 augusti 2013

Vi borde ha fruktat Carl Bildt & Co



Om man vill återuppliva stämningen för ett halvt århundrade sedan och se vad vi fruktade då, kan man gå till de dikter man skrev på den tiden. Bland mina papper hittar jag den här:

Vakna mitt barn
se katten
åt upp alla fåglar som dog i går
Träden har fällt sina blad i maj
det är tidig höst i vår

Vakna mitt barn
se vännen
som kommer i flygplan här ovanför
Den bomb han fäller är tung och dyr
det är oss han flyger för

Vakna mitt barn
se kojan
som mamma har byggt av ris och gren
Nu kan vi leka att allt är lek
på golvet av grus och sten

Vakna mitt barn
se öknen
som sträcker sej milsvitt här förbi
Den nya världen är färdig nu
Den är din att leka i

Vi fruktade atombomben, då, för ett halvt århundrade sedan. Samtidigt skrattade vi åt Demokratisk Allians som demonstrerade utanför varuhusen precis som vi, och åt Carl Bildt som skrek Bomba Hanoi! tillsammans med kända höjdare ur den svenska överklassen.

Vi skulle inte ha skrattat om vi vetat att det var DA och unghögern och inte atombomben som var det stora hotet. Att det var denna höger som skulle få råd att köpa sosseledares tystnad och ta makten och riva ner den välfärd som arbetarklassen byggt upp.

Nu är jag 88 år gammal. Jag hoppas få bli 90 – bara för att få vara med om regeringsskiftet efter nästa val och se vad ordet socialdemokrati då kommer att betyda.





2 kommentarer:

  1. Du skriver för vissa S-politiker en obehaglig sanning!
    Jag funderar också på vad som hänt med S och vart de egentligen är på väg idag!
    Blir svårt för mig att ge dem min röst nästa år, de känns inte som mitt parti längre så det kommer nog att bli V istället för första gången i mitt 54 åriga liv!

    SvaraRadera
  2. Lite tror jag på Löfvén men på de som finns kring honom tror jag icke. Luktar för mycket SocialModerati.
    Men annars är den mesta politiken död då alla vill vara mitten på vägen, alla är rädda för de vilda blommorna på vägrenarna.
    Jag är en vild blomma...

    SvaraRadera