Vi måste unna oss bra musik!

För att inte bli musikaliskt fördärvad av Idol-musiken plockar jag fram den bästa skivan ja har i min samling. Den har titeln Jag lärde mig gå på händer. Ove Engström tolkar Nis Ferlin. (Utgiven på MusiCant Records)

Här har Ove Engström tonsatt tolv av Nils Ferlins dikter. Dessutom har han klokt nog behållit de melodier av andra kompositörer som redan är delar av det svenska kulturarvet, sådana som Lille Bror Söderlundh och Gunnar Turesson. 22 spår har det blivit.

Av Gunnar Turesson sjunger han Syner i lövsprickningen. Melodin är Turessons men arrangemanget är Ove Engströms, ett av skivans bästa spår, glatt och lekfullt och musikaliskt påhittigt så man blir glad och trallar hela dagen efter att ha lyssnat på det.

Över huvud taget är det här en platta av högsta kvalitet. Att någon av Ove Engströms melodier kommer att gå in i vårt kulturarv och ligga på varje trubadurs repertoar är mycket troligt. Kanske främst hans tonsättning av Barnfotabarn som här sjungs av dottern Beatrice, en av de två damer som medverkar på skivan.

Engström har valt ett motto från Ferlin när han gjort den här inspelningen: Av trummor och tamburiner blir visan död. Här är det bara röst och gitarr. Mästerligt, både sång och spel. En skiva jag verkligen vill rekommendea.