Dagens dikt har poeten Ove Klinthäll skrivit.
Kanske nynnade han melodin till En liten
tomtegubbe, det vet jag inte, men jag får den i huvet när jag läser denna
text:
En liten
torpargubbe satt en gång –
han var
reumatisk, böjd och skrynklig –
och tyckte
arbetsdagen var för lång
och
dagsförtjänsten alltför ynklig.
Torpet
kallt, barnen svalt,
TBC fick
flera av dom.
Svält och
nöd, tidig död,
var vad
fosterlandet gav dom.
Men torparns
sonson som har blivit fet
på sommarn
far till farfars stuga,
och vatten,
avlopp, elektricitet
har han satt
in, nu kan den duga.
Tänk va gott
farfar mått, säger han,
va skönt han
haft´et,
tänk va bra
allting va´
förr när
högern höll i skaftet!
Nu håller inte högern lägre i skaftet sen
Reinfeldt & Co lämnat över till vänstern. Det vi nu kan hoppas på är att
vänstern verkligen blir vänster och inte glider över åt höger. Ack ja, hoppas
kan man ju alltid.
I morgon börjar hösten och vintern. Brrr! Och
på torsdag åker jag till varmare nejder. Då slipper ni möta mej på denna spalt
ett tag. Så det finns alltid något att glädjas åt, antingen vänstern eller
högern håller i skaftet!