Spara inte! Slösa! Slösa!

Jag letar efter Dagens dikt, naturligtvis i vår favoritpoet Ove Klinthälls samlingar, och fastnar för den här:

Vad är meningen med livet? stod det tryckt på en affisch,

uppsatt av en sekt som nog har evigt liv som nisch.

Men ställa en sån fråga och dessutom affischera!

Livets mening är, för farao, att konsumera!

Så sant. Men för att kunna konsumera måste man ha ett arbete och tjäna pengar. Våra kapitalister avskedar folk och försöker ge så låga löner som möjligt till dom som är kvar. De inser inte att de därmed försämrar för sej själva, korkade som de är.

Jag säger så här: Höj arbetarnas löner så att de får råd att konsumera! Då minskar arbetslösheten när ni får fart på era fabriker som ska tillverka det som ska konsumeras! Då ökar era inkomster och hela samhället blir rikare. Höjda löner ger minskad arbetslöshet!

Nyckelordet i borgerlig ekonomi är spara! Vi bör ändra det till slösa!

Sparsamhet bygger på tron att pengarna kommer före arbetet. Vi kan inte starta det här arbetet, för det finns inga pengar. Man försöker inbilla oss att det behövs pengar för att skapa arbete. När man lika gärna kan vända på det. Först sätta igång med arbetet, sedan värdera det i pengar.

Begreppet spara lanserades av borgarpacket 1976, när moderaten Gösta Bohman var finansminister. Det har sen dess trummats in i våra huvuden av borgerliga media. Vi ska tro att man måste spara i både privat och offentlig verksamhet. Vilket i praktiken betyder att all verksamhet avtar och allt mindre uträttas.

Vi som vill sätta fart på samhällslivet måste bestämma oss för att slösa! 

Slösa med bidrag till fattiga och sjuka! Slösa med pensioner till gamla som får ökade möjligheter att konsumera! Slösa med barnbidrag till föräldrar som drar upp nästa generation arbetare! Slösa med pengar till konst och kultur som gör vårt samhälle drägligt att leva i! Slösa på alla områden så att det blir fart på alla områden!  

Överallt där du ser ordet spara – byt ut det mot slösa!