Ju äldre man blir desto ensammare blir man. Man överlever sina
vänner tills det inte finns några vänner kvar. Då kan man vara glad åt att ha
en katt.
Jag bor ihop med en katt. Besökare från
hemtjänsten brukar fråga vad katten heter. Katter ska tydligen ha namn. Jag vet
inte om min katts förra ägare satte något namn på den. Jag kallar den bara för
Katten Katt.
Den är lika gammal och tandlös som jag. Vi
trivs bra ihop. Den ställer sej vid dörren och jamar när den vill gå ut. Jag
öppnar dörren och Katten Katt slinker iväg. Ibland till min södra granne där
hon inte är välkommen. Ibland till min norra granne som gillar katter och
släpper in den och bjuder den på något gott.
Varje kväll tittar vi på TV tillsammans. Katten
Katt vill titta på Djursjukhuset, där olika djur yttrar sej på olika språk som
hon förstår. Själv föredrar jag att se på nån mordhistoria. Vi kompromissar så
att var och en får sitt.
När man har katt är man aldrig riktigt rnsam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar