Midsommarafton regnade bort

Det blev ingen dans kring majstången för mej i går. Barn och barnbarn hade tänkt dra iväg med gubben till nån festplats, men utflykten blev inställd på grund av regn. Jag hade tänkt förklara för barnbarnen varför det heter majstång i juni (jo, för att stången är majad, dvs lövklädd), men nu blir de utan den kunskapen.

Det finns mycket annat som ungarna borde veta. Men det är väl i nutida familjer precis som i skolan. Ungarna vill inte veta, ni får pracka på dem kunskaperna.

Midsommarafton blev officiell helgdag i Sverige 1953 och infaller alltid en fredag mellan 19 och 25 juni. Temperaturen kan skifta från år till år, eftersom det ligger kvar kalluft över Norra ishavet som ibland blåser in över Sverige.

Midsommarstången är troligen inte en urtida fallossymbol som jag alltid velat tro. Den fick vi troligen från Tyskland nån gång på medeltiden. Firandet med ringlekar började vi med på 1800-talet och menyn med sill, nubbe och jordgubbar är från början av 1900-talet.

Små grodorna lär vara en gammal militärmarsch. I Sverige trycktes sången i ett häfte första gången 1922.

Midsommarhelgen är den tid på året då svenskarna super som mest. Över en miljon liter alkohol köper vi hem enligt tidningen Dagens ETC där jag hämtat mina kunskaper.

För min del blev det ingen utflykt till nån festplats. Jag satte mej framför teven. Och där var det minsann midsommar så det räckte. Det var Östen med resten, det var Sonja Aldén och Tina Ahlin, det var spelmanslag från olika delar av landet.

Lyssna fick jag, men spela fick jag inte fast det ryckte i fingrarna. Nej, spelandet tillhör det förgångna för min del. Inget spelmanslag har användning för en nittioårig gitarrist som närsomhelst kan falla till golvet och dö.

I kväll chansar jag på radions P4 Östergötland. Nanne Grönvall och Carola har varsitt program. Där kan det bli musik värd att lyssna på.